Besvikelsens uppenbarelse

Visningen i söndags var av en 53,7 kvm stor 2.a. Alltså lite mer än 5 kvm större än vår lägenhet. Men känslan både jag och Joel fick var att det var trångt, framförallt lågt i tak. Charmen saknades och det kändes inte rätt. Vi var lite besvikna när vi gick därifrån men samtidigt uppenbarades andra tankar hos oss. Varför flytta när vi faktiskt trivs riktigt bra här? Det är klart man alltid kan hitta något bättre. Men vi ska allt annat än stressa. Det är väldigt lätt att ryckas med entusiasmen över allt det roliga med en flytt. Och så triggar så klart mäklare till köp/sälj.
 
Det vi har kommit fram till är i alla fall att vi ska hålla ögon och öron öppna. Se vad som läggs ut nu framöver och titta efter större lägenheter. Att köpa en större lägenhet känns smartare långsiktigt!
Men just nu är jag nöjd! Vår fina lägenhet! Bästa vore ju om vi kunde bygga ut...!

Ett helt år

Ett helt år har gått, och lite till, sedan vi flyttade till vår egna lägenhet. Ett år med lite hemlängtan och många drömmar som gått i uppfyllelse. En lägenhet med extremt bra planlösning och vi trivs jättebra. Men det är ju en etta på 48 kvm. Och vi börjar tycka att det är lite trångt. Jag saknar närheten till naturen, vi har ingen balkong eller altan. Vi har underbara kommunikationer till stan, jobb, familj och vänner. Men jag tror nog jag kan offra kommunikationerna (framför allt de till stan) för en större lägenhet med balkong. Och det är precis det vi har hittat nu. En lägenhet som vi båda har blivit smått förälskade i. Imorgon är det visning och vi är så nyfikna på om den är lika fin som det ser ut som på bilderna.
 
Mentalt är nog Joel lite mer redo för att flytta än vad jag är. Jag älskar verkligen vår lägenhet som är bra på så många sätt. Men det skulle ju såklart vara skönt med lite mer space. Mer plats att vara tillsammans på men också mer plats för sig själv. Bättre möjligheter att ta över gäster osv. Lite blandade känslor har jag. Är nog mest rädd för att vi ska gå för fort fram och göra ett för snabbt beslut. Budgivningar kan ju vara rätt så hetsiga...

Storhandling och funderingar

 
Oj vad vi har varit duktiga! Idag åkte vi och storhandla direkt efter jobbet. Och då storhandlade vi verkligen! Fem fullproppade påsar som nu är uppackade. Nu behöver vi förhoppningsvis inte storhandla förens om ca en månad.
 
En tanke: jag får alltid så dåligt samvete när jag går ut från mataffären med en massa mat och möts av minst en tiggare. Och jag vet att jag inte är den enda som tycker det är jobbigt. Jag kan absolut ge en slant. Men det tar emot. Missförstå mig inte, jag tycker fruktansvärt synd om dem. Men efter alla historier om ligor och fula trick vet jag inte vad man ska tro på... Vart går egentligen pengarna? Det skulle däremot kännas bättre att skänka mat, kläder, filtar eller något annat användbart.... En skjuts i rätt riktning!
Kreativ 20 åring med många drömmar. Älskar foto, inredning, shopping och slappa söndagar. Jobbar heltid som receptionist och bor med sambon i en etta utanför Stockholm. Kul att du hittat hit och hoppas du blir inspirerad!

HannaVic logotype